Löften av skiftande slag

Nyårsafton närmar sig med stormsteg. När jag skriver detta så är det i övermorgon som det runt om i landet kommer att mumsas på humrar, skålas i bubbelvatten och beundras fyrverkerier. Så nu är det snart dags att möta 2008 och titta tillbaka på 2007. För mig har det varit ett händelserikt år, med allt från nytt jobb och nytt hus till intervjuer med Lottabokstema… Inte att förglömma är också den mycket trevliga Lottaträffen i Malmö i somras!

Nyårsafton är en löftenas dag. Många är de personer som högtidligt lovar att sluta röka, sluta äta godis, börja träna, börja leva hälsosamt. (Det är mycket sluta eller börja men inte lika vanligt att fortsätta med något, har ni tänkt på det?!) När det gäller Lotta avger hon då och då löften till sig själv. Men då tänker jag inte på nyårslöften utan löften som hon ofta ger vid terminsstarter. Eller, för all del, även i slutet av terminen, som i Full fart, Lotta!. Då hon och Giggi är på studentfest hemma hos Kirre. Alla som klarat examen är glada och lyckliga och när Lotta ser detta sjuder det av frisk beslutsamhet i henne: ”Jag skulle plugga och gå ut ur skolan med en fin examen, det skulle jag! … Jag skulle ta med mig pluggböckerna till landet och läsa i sommar! Det har jag visserligen beslutat mig för någon gång varje år nu, men hittills har det stannat vid den vackra tanken. Nu däremot skulle det bli allvar.” 

Vi som känner Lotta vet ju att det är hennes slarviga, tanklösa och drömmande sida som så ofta gör att skolarbetet blir lidande. Många är de gånger hon glömmer saker, svarar rätt ut i luften (kanske för att hon hellre suttit och iakttagit moln på himlen utanför och filosoferat istället för att lyssna bättre) eller inte läst läxorna ordentligt. Klassföreståndaren och tillika svenskläraren Lockige Fridolf är inte sen (i alla fall inte i de tidigare böckerna) med att påpeka detta och säger ofta till Lotta att inleda terminen med att skärpa till sig. Som i Lotta slår till, där Lockige Fridolf vid höstterminens start står i dörren och hälsar sina elever välkomna, men också uppmanar Lotta att nu försöka att riktigt bjuda till med skolarbetet.

Lotta känner sig ibland vid Lockige Fridolfs tillmälen lite nedtryckt i skorna. Men allt som oftast känner hon kämparviljan glöda och hon lovar sig själv att jobba på bättre än någonsin. Ett exempel på det bjuds vi på i Ja, se Lotta! där hon på sista sidan väcks i sina dagdrömmar i klassrummet av sin guldlockige klassföreståndare. På ett ganska brutalt sätt:
”- Marie-Sofie, dundrade Lockige Fridolfs röst uppifrån katedern, sitt inte och dröm redan första dagen! Hjälp Birgit med hennes bänk där är du snäll! Nu gäller det att vara vaken!
O ja, lille Fridolf, tänkte jag och reste mig snabbt, jag ska vara så vaken så. Hela terminen!
Och jag högg tag i Birgits bänk med en sådan kläm och energi att jag nästan ryckte den ifrån henne.”

Nyår är annars en högtid då vi faktiskt är inbjudna i Lottas värld, till skillnad från julafton och hennes födelsedag till exempel. Vi kan exempelvis följa med på nyårsbalen i faster Truddans hemstad (där Truddan träffar sin fysiklektor och Lotta lär Mats dansa vals) i Ja, se Lotta! eller komma med på nyårsfest och spöklika, spännande upplevelser  på vinden i Rena mörkret, Lotta!  Så vill ni ta det lugnt en stund på nyårsafton med lite stämningshöjande litteratur förslår jag någon av dessa böcker!

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag er!

Mia Göransson

December 2007