Blandade Lottacitat

Kapitel 20, Bra gissat, Lotta!
Teaterpjäsen ”Dimman” har just haft premiär, och Håkan diskuterar den med Lotta och Giggi:
 
– Ni fick ju riktigt fin kritik, ni två också!
– Fattas bara annat! sa jag. Är man teaterbegåvad så är man. Du var inte så tokig du heller. Ganska skaplig över huvud taget, om jag så får säga.
Håkan såg kyligt på mig.
– Tack så mycket för ditt vänliga omdöme! sade han sarkastiskt. Det stärkte mitt självförtroende kolossalt.
– O, kära nån, det behöver inte stärkas, sade jag med låtsad förskräckelse. Då tar jag hellre tillbaka vad jag sa.
 

Kapitel 10, Hejda dig, Lotta!
Lotta och Giggi ska köpa biljetter till Pantrarna, men hamnar bakom Maj-Britt i kön.
 
– Nej, men heej,,, utbrast hon häpen och gjorde en paus i tuggummituggandet. Är ni här?
– Neej! sa Giggi. Det är bara som det ser ut.
Maj-Britt fnittrade till.
– Skulle det vara kul det där… Nej, men tänka sig att ni är här. Jag trodde ni bara gillade klassiska låtar. Ja, inte precis du, Lotta, men Giggi!
Giggi såg frågande på mig.
– Är det inte en Beethoven-konsert vi ska på? Har du lurat mig, Lotta?
– Ja, du vet, att det var enda sättet att få dig med och höra Calle Jularbo, sa jag.
Maj-Britt såg på oss med obeskrivligt förakt.
– Knas! sa hon.


Kapitel 8, Ge aldrig upp, Lotta!
Lotta och Giggi har hamnat vid skrivmaskinen på Maskinverken.
 
Jag satte igång. Skrev först ”Intyg” och hamrade dit streck under det. Sedan fortsatte jag.
”Härmed intygas, att Lotta Månsson är en sällsynt trevlig flicka. Intelligent i överkant, kvick, lustig med blixtrande infall. Klarsynt och utrustad med ett synnerligen gott omdöme. Vänlig till sitt sätt, stryker katten medhårs, talar vänligt med sina syskon och sin goda vän Giggi som hon i allt är ett föredöme för. Är dessutom synnerligen musikalisk. När hon spelar gitarr, smälter hjärtan och ögon tåras. Om vi därtill avslöjar att hon är mycket vacker har vi nog fått med det väsentligaste. Vi rekommenderar Lotta Månsson till alla uppdrag, där det behövs ovan uppräknade egenskaper. Hon kommer att klara allt. Hon är alla tiders prakttjej!”
Jag drog ur pappret och gav det åt Giggi.
Hon läste allvarsamt igenom det och sade sedan:
– Men har du inte varit väl blygsam nu? Det här är väl ändå i underkant.
 

Kapitel 21, En ros åt Lotta
Lotta har just råkat välta en julgran när hon och Paul skall köpa förlovningsringar.
 
Ett oförgätligt ögonblick skulle det ha blivit – och vad blev det? En ny dumhet, en obeskrivlig klumpighet av Lotta Månsson, den hopplösa tjejen. Säkert hade Paul avbeställt ringarna nu och det måste jag ju förstå… O, jag tyckte så gränslöst synd om mig själv, så det kan ingen ana.
Då hördes plötsligt Pauls röst tätt intill mig.
– Sedan när, Lotta, blev du intresserad av pumpar och skärmaskiner?
Jag såg in i skyltfönstret. Visst, där inne fanns pumpar och skärmaskiner. Jag hade stannat utanför en jättestor järnaffär.
– Någonstans måste jag ju stå, sa jag.